Ljuset är värdefullt i december när solen inte orkar upp över horisonten. Vid lunchtid drar vi ut hela familjen och leker i snön och insuper lite dagsljus. Det är skönt att komma in med rödrosiga kalla kinder och känna sig piggare. Julie stannar alltid ute längre än oss andra, gärna tills det är alldeles mörkt. I hennes lilla snökoja på verandan lägger vi ut en renfäll för värmen och tänder en lykta för lite ljus och mys. Där tillverkas snömuffins och kokas te. Café Snöflingan har öppet hela säsongen. Välkomna!
 |
| Mumsiga snömuffins |
1 kommentar:
Vad konstigt, jag tror jag har lämnat kommentar på denna redan? Skumt.
Vi kör en repris då fast jag kommer inte ihåg vad jag skrev i ordalag. Innebörden var att det ser jättemysigt ut, kakorna kanske är lite kalla men Julie ser härligt varm ut i kylan! Hon verkar vara en riktig utetjej, Ebba hade trivts där med henne.
Vinterkramar till er alla!
Skicka en kommentar