Vi är tillbaka från semestern och har kameran och huvudena fulla av fina bilder. Vi har gjort mycket och haft jätteroligt. Jag ska lägga ut några sommarglimtar här eftersom. Här hemma är vi nu inne på de sista semesterdagarna. De spenderar vi till lite utejobb och Niklas sliter ut hjärncellerna med att knåpa ihop installationen av murspisen som nu leverarats... utan instruktion (för den finns inte färdigskriven ännu... fiffigt).Barnarbete satsar vi också på. Julie har glatt hjälpt till att måla den utbyggda friggebodan. Hon är jätteduktig. En liten spindel hittade hon på väggen också och tyckte den var lite läskig och ville inte gå i närheten. Men jag såg att hon duttade lite hejvilt med färg och hoppade något steg bakåt ibland. Sen hörde jag en len och rar men smått ironisk stämma som sa: "Vart ska du nu gå lille vän?" Då har hon målat in spindeln i ett hörn. Där satt stackarn och hade det urtråkigt i timmar. Snacka om att ha det lika tråkigt som att se på när målarfärg torkar... bokstavligen. Fniss. Heja Julie!
Niklas har på egen hand byggt ut friggebodan tidigare i sommar. Kan man inte så lär man sig verkar hans motto vara. Jätteduktig! Men nu har jag målat den i solgul färg så att den är snygg också. Och det är väl utsidan som räknas... eller hur var det nu igen?!
3 kommentarer:
Fniss! Jag ser Julie framför mig som i form av liten mini-Anneli har lite bus med den stackars spindeln. Jag kanske kan ringa henne nästa gång jag ska krossa en av de där stora bestarna med hårsprej och innebandyklubba? ;-)
Klart att det är utsidan som räknas! Jag ska måla några drag strax innan vi (läs Ante) är färdig med garaget, det är säkerligen det som gör skillnaden! ;-)
Ser jättebra ut, nyfiken på spisen också! Lycka till Niklas!d
Kram på er!
Fniss... Kommer aldrig glömma när jag telefonsupportade dig sittandes med benen uppdragna i min kontorsstol och håret som reste sig i nacken medan du i utförliga ordalag och med skrik och ljudeffekter beskrev hur du planerade mörda monsterspindeln i din lägenhet nere i Stockholm. "IIIiiiii!!!... nu kröp den in under elementeeeet!! Jag når inte med innebandyklubban! Jag sprayar nu! Iiiii!!! Den är stor som min hand och har randiga beeeeen!!! AAAA VAR ÄR DEN NUUU??!!"
Fniss. Men vi tog den :D
Kram!
Sitter här och fnissar för fullt... sicket härligt minne. Jag kommer mest ihåg kommentaren "-Och vad ska jag kunna göra härifrån?" :-D Ditt supportande var ett starkt stöd för mig, annars finns det risk för att jag sprungit hemifrån och bosatt mig under ett träd. Nä, huga, där kan det ju finnas lika hemska spindlar! Men den där jag hade i lägenheten var riktigt hemsk, Ante tror inte på mig än idag. Och jag har upptäckt att det finns lika äckliga här i Skåne. Kanske skulle flytta upp till er för de fryser ju ihjäl? ;-)
Kram till superhjälten på andra sidan luran! Vi tog den! (den satt fast rejält med Extra strongt hårsprej, gick en heeeel flaska innan han gav upp, fniss)
Skicka en kommentar